Bouppteckning

När en person avlidit måste enligt lag en bouppteckning upprättas.

Bouppteckningen är en legitimationshandling för dödsboet och har till syfte att visa vilka personer eller organisationer som ska ärva den avlidne och vilka tillgångar och skulder som fanns i dödsboet per dödsdagen. Utan en bouppteckning kan inte arvet fördelas ut och den avlidnes konton och övriga tillgångar kan inte avslutas eller säljas.

I vissa fall kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. En dödsboanmälan görs av kommunen och kan vara aktuell om den avlidnes tillgångar inte täcker de skulder som finns. Det finns vissa undantag då en dödsboanmälan inte kan göras trots att skulderna överstiger tillgångarna och det är till exempel om det finns fast egendom eller tomträtt.

Vanligtvis ansvarar en jurist, boutredningsman eller någon annan behörig person för att upprätta bouppteckningen efter att ha samlat in nödvändig information från arvingarna.

Inledningsvis så ska all information som ska tas upp i bouppteckningen samlas in. När du tar hjälp av oss brukar vi börja med ett samtal eller möte där vi går genom den information som redan finns och fastställer vilken information eller vilka underlag som saknas. När information och underlag samlats in så hålls en bouppteckningsförrättning som alla arvingar och eventuella testamentstagare kallas till. Det finns inget krav på att dessa måste närvara, men de måste kallas till förrättningen.

På förrättningen går man genom den avlidnes tillgångar och skulder och går genom eventuella andra handlingar eller annan information som berör dödsboet, det kan t.ex. vara skuldebrev, äktenskapsförord, vissa försäkringar eller liknande.

Därefter ska bouppteckningshandlingen upprättas och undertecknas av två förrättningsmän som också granskar att de uppgifter som finns är korrekt antecknade i bouppteckningshandlingen. Förrättningsmännen får inte vara någon av dödsbodelägarna. Om ni anlitar oss för hjälp med bouppteckningen så är det två personer hos oss som är förrättningsmän och som säkerställer att allt är korrekt antecknat.

Efter att bouppteckningen är klar och granskad ska den undertecknas av en bouppgivare. Bouppgivaren ska vara den som bäst känner till boet och dess tillgångar och skulder och är den person som uppgivit dessa vid bouppteckningsförrättningen. När bouppteckningen är undertecknad så ska den skickas till Skatteverket för registrering. Detta måste ske senast fyra månader efter dödsfallet och det är viktigt att skicka med rätt underlag till Skatteverket för att inte riskera at handläggningen fördröjs. Skatteverkets handläggningstid varierar beroende på dödstal, arbetslastning och säsong, men man får räkna med i vart fall sex - åtta veckors handläggningstid från det att bouppteckningen ankommer till Skatteverket.

Så snart bouppteckningen är registrerad så skickas den tillbaka till den som gav in den och därefter är det möjligt att påbörja avvecklingen av dödsboet (genom t.ex. försäljning av bostad, möbler eller värdepapper, avslut av konton etc) och slutligen kan ett arvskifte upprättas.

Vi kan hjälpa er med alla delar eller med de delar som ni önskar. Hör av er till oss så skräddarsyr vi ett upplägg som passar just er.

En tilläggsbouppteckning blir aktuell när något missats i en den ursprungliga bouppteckningshandlingen. Det kan t.ex. röra sig om ett testamente som dyker upp i efterhand eller en tillgång som ingen kände till. En tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som en vanlig bouppteckning och följer samma steg. Tilläggsbouppteckningen ska göras så snart man upptäcker en felaktighet i den ursprungliga bouppteckningen.

Det går bra att göra bouppteckningen själv, men det är viktigt att se till så att allt antecknas på rätt sätt och att rätt personer kallas till bouppteckningsförrättningen. Om något blir fel är risken stor att Skatteverket inte kan godkänna bouppteckningen och att allt måste göras om från början. Det finns ingen checklista som passar för alla dödsbon, men några punkter som är viktiga att beakta är:

1. Finns något testamente eller annat juridiskt dokument som kan påverka vem som ska kallas eller hur arvet ska fördelas?
2. Vilka personer måste kallas till bouppteckningsförrättningen?
3. Vilka tillgångar och skulder finns och på vilket sätt ska de antecknas och värderas för att det ska bli rätt?
4. Finns det andra upplysningar som behöver tas upp i bouppteckningen för att det ska bli rätt eller för att underlätta längre fram (t.ex. försäkringar med förmånstagarförordnande som kan påverka ett arv efter den efterlevande sambon eller maken, en arvsberättigad sambos eller makes tillgångar och skulder eller information om förskott på arv)?
5. Finns det någon skatt eller något uppskov med skatt som berör den avlidne?

Vem som är dödsbodelägare beror på hur den avlidnes släktförhållanden såg ut, om denne var gift samt om den hade något testamente. En dödsbodelägare kan vara en make, särkullbarn, andra arvingar (såsom t.ex. ett syskonbarn) eller någon som ska ärva enligt den avlidnes testamente. Det är viktigt att ha koll på vilka som är dödsbodelägare, vad detta innebär och vem som ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

Nej, du kan aldrig ärva en skuld som fanns när en person avled. Du kan däremot välja att ta över en skuld, såsom t.ex. ett bolån i samband med att du också tar över den avlidnes bostad eller ett billån i samband med att du tar över den avlidnes bil. En sådan övergång bygger dock alltid på att du vill ta över skulden samt att den bank där lånet finns godkänner dig som låntagare och övertagandet av lånet ska då dras av från den summa arv som du är berättigad till.